Framgång föder framgång
Idag är den tråkigaste dagen på världsmästerskapet. Det är den dagen då man vaknar och väntar till morgondagen för nya tävlingar. Ja, du har gissat rätt. Det är den lediga dagen. När man kollar skidskytte varje dag så vill man bara ha mer. Speciellt när Elvira Öberg tog sin första individuella medalj för karriären. Första? Elvira har bara tagit medalj i stafett när det gäller världsmästerskap. Med sjukdom i Oberhof och ingen lycka i Nove Mesto så har jag och förmodligen andra ändå alltid tänkt att hon har en medalj.
Elvira gjorde ett väldigt bra lopp i jaktstarten och klättrade från tionde plats och slutade med silvret runt halsen. Det har varit ovetande veckor nu inför världsmästerskapet om hon ens skulle kunna tävla med sjukdomen som hon hade inför veckan. Jag är väldigt glad för hennes skull. Hon kanske inte blev världens bästa skidskytt i går. Men jag tror att hon känner sig som en vinnare och det svenska folket kan nu luta sig tillbaka. Men vi ska inte vara nöjda utan vi hoppas på fler medaljer.
Sverige har sin första individuella medalj nu sedan den där masstarten i Oberhof
Imorgon är det dags för tävlingsformen distans för damerna. Individuell start med fyra skytten. Det finns ett talesätt som jag tycker om inom sportvärlden. “Framgång föder framgång”. När något har börjat få bollen i rullning efter ett bra resultat så fortsätter det bara. Detta var precis det som Sverige behöver för att bygga vidare på detta världsmästerskap. Det är möjligt att slå de stora med ett bra lopp och jag tror att det kommer en till medalj framåt. Jag säger inte vilka jag tror på medaljchans men om ni kollar eran kalender med namnsdagar så hittar man tre skidskyttar som har sitt förnamn i februari. Jag har tippat att de ska ta alla medaljer då det känns som att månaden försöker säga något. Kanske inte, men man måste hitta något att gå på. Igår fick jag äntligen mitt första rätt, då jag tippade att Elvira skulle ta silver. Sen tog jag det säkra före det osäkra med Johannes Tignes Bö att vinna på herrsidan vilket han också gjorde.
En som jag verkligen inte känner igen är Sebastian Samuelsson. Han är inte i bra form och presterar inte på den nivå som jag är van att se honom i. Sebastian har haft en liten förkylning inför men det var ändå för ett tag sedan. Det kan ju sitta länge men jag hoppas på att han kan komma tillbaka och göra bra ifrån sig nu på slutet av världsmästerskapet. Inför stafetterna behöver Sverige en pigg och fräsch Sebastian som är det lilla extra faktorn för herrarnas lag. Han kommer vara med och försvara guldet i stafetten och då kan vad som helst hända.
Jag har än så länge älskat detta världsmästerskap. Banan är bra, det har varit jämna tävlingar, många skrällar och mycket folk på plats. Det är den perfekta mixen för att kunna sitta hemma och njuta av årets höjdpunkt.
Bollen är äntligen i rullning och det är nu man får ta vara på medaljchanserna.
Felix Grevendahl 17-02-2025
